Detektiva avdelningen vid Göteborgs poliskammare

Datamängd: Göteborgs poliskammare
Tid: 1868–1900-tal
Ladda ner: Data i olika format
Licens: CC0 
Publicerad: 2022-12-20
Uppdaterad: –

Under den aktuella perioden var Göteborg en dynamisk plats som präglades av stora samhällsförändringar såsom urbanisering och industrialisering. År 1868 uppgick folkmängden till drygt 50 000. År 1903, det vill säga 35 år senare, var den 2,5 gånger större. Under samma period passerade drygt en halv miljon människor Göteborg på väg västerut mot Amerika, då Göteborg var den i särklass största utresehamnen i den stora emigrationen till Nordamerika.

Nedladdningsbar data från Detektiva avdelningen vid Göteborgs poliskammare

Arkivmaterialet består av serier som uppkommit vid Göteborgs poliskammares detektiva avdelning under slutet av 1800-talet. Avdelningen inrättades på 1850-talet och hade till uppgift att genomföra utredningar som ouniformerade spaningspoliser. Från och med 1868 fick den en fast personalgrupp som vid sekelskiftet 1900 uppgick till 20 personer.

Den nedladdningsbara datan består av tre olika sviter

Rapportböcker

Göteborgs poliskammare före 1900: A II: 1a–1b, 4, 12, 17, 20, 22, 24–25, 27–28 (1868–1896)

Innehåller kopior av utgående polisrapporter med uppgifter som framkommit vid förhör och efterspaningar i brottmål. De utgående rapporterna skickades vidare till andra instanser, oftast till domstolar.

Telegramböcker

Göteborgs poliskammare före 1900: E X: 3–5, 7 (1880–1888, 1893–1897)

Innehåller kopior av inkommande och utgående telegram med framförallt svenska och internationella polismyndigheter som motparter.

Rapporter i fattigvårdsärenden

Göteborgs poliskammare före 1900: A II: 20, 22, 24 (1888, 1890, 1892), B II: 7 (1893–1900)

Innehåller biografiska utredningar om personers behörighet till fattigvård.

Transkriberad text med hjälp av artificiell intelligens och medborgarforskning

Arkivmaterialet har transkriberats med hjälp av artificiell intelligens för automatisk textigenkänning (Handwritten Text Recognition ) och medborgarforskning . Inledningsvis har kunniga deltagare från allmänheten transkriberat cirka 800 sidor av materialet som sedan använts för att träna en AI-modell för handskriftsigenkänning . Med hjälp av modellen transkriberades sedan resten av materialet automatiskt med 97,3 procents korrekthet. Därefter har medborgarforskarna korrekturläst och rättat de fel som påträffats.

Både den manuella och automatiska transkriberingen har genomförts i plattformen Transkribus som utvecklas av READ-COOP

Transkriberingen har skett i projektform där Riksarkivet har samarbetat med deltagare från allmänheten och GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet, samt med stöd av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova

Tips för att söka vidare med hjälp av uppgifter från materialet

Informationen i det transkriberade materialet kan kopplas till uppgifter i andra arkiv. Här följer några exempel på arkiv och digitala resurser som kan vara användbara för vidare eftersökningar.

Mållistor, Göteborgs Poliskammares arkiv (1868–1901)

Rapportböckerna innehåller detektivpolisens sammanställningar av de utredningsuppgifter som framkommit. Hur det sedan gick med ärendet, till exempel vid en eventuell domstolsförhandling framgår inte av serien. För att ta reda på nästa steg i ärendets hantering kan Poliskammarens mållistor användas. Där framgår till exempel om ärendet har remitterats till Göteborgs rådhusrätt. Mållistorna är inte digitiserade men går att ta del av i Riksarkivets läsesal på Arkivgatan 9A i Göteborg. Till arkivförteckning Göteborgs poliskammares arkiv före 1900, D VII: 141–171

Databasen Frigivna straffarbetsfångar (1876–1939)

Innehåller avskrifter och digitiserade bilder från Fångvårdsstyrelsens arkiv över frigivna straffarbetsfångar. Bland informationen finns hänvisningar till utslag vid domstol vilket underlättar för sökning av material i domböcker i domstolsarkiv. Till databasen i Riksarkivets digitala forskarsal

Journal över varnade och straffade personer, Göteborgs poliskammares arkiv (1855–1904)

I polisrapporterna hänvisas ofta uppgifter i "Poliskammarens minnesböcker". Dessa var en slags aktsystem hos polisen där alla personer som varnats eller straffats har beskrivits med bakgrund, signalement och brottshistorik. I arkivförteckningen heter minnesböckerna "Journaler över straffade och varnade personer". Materialet är inte digitiserat men går att ta del av i Riksarkivets läsesal på Arkivgatan 9A i Göteborg. Till arkivförteckning Göteborgs poliskammares arkiv före 1900, D X k

Förbrytarealbum, Göteborgs poliskammares arkiv (1868–1904)

Under slutet av 1800-talet börjar polisen använda fotografier som signalement. Detektiva avdelningens fotografier med tillhörande personregister finns digitalt tillgängliga i Riksarkivets digitala forskarsal, de ingår i arkivet från Kriminalpolisen vid Göteborgs poliskammare

Tidskriften Polisunderrättelser (1879–1982)

Från och med 1879 är förkortningen "P. U." vanligt förekommande i polisrapporterna och telegrammen. Den står för Polisunderrättelser vilket var en tidskrift som gavs ut tre gånger i veckan och skickades till landets polismyndigheter, häkten, domstolar och fängelser med information om lösdrivare, efterlysta och frigivna personer, begångna stölder och liknande. Polisunderrättelser finns på ett flertal bibliotek i Sverige

Mer om transkriberingsprojektet och arkivmaterialet

Vill du veta mer om materialet och om hur det har transkriberats? Då kan du ta del av den inspelade föreläsningen Artificiell intelligens och medborgarforskning öppnar upp arkiven från december 2021 via Riksarkivets YouTube-kanal.