Dekorativ bild för poddserien Demokrati för alla

Bildtext: Riksdagens pressbilder Per Landfors, Västerbottens-Kuriren

Fyra poddavsnitt om när Sverige blev demokratiskt 1918-1921

Arkivpodden presenterar en serie i fyra delar om vägen till den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Följ med på resan!

I avsnitten får vi besök av flera gäster; professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt, professor Torbjörn Nilsson tar oss med på den långa vägen till ett snabbt genombrott och vi får veta mer om rösträttsbegränsningar efter 1921 av Fia Sundevall. Serien avslutas med ett samtal om arkivens roll och betydelse i det demokratiska samhället idag.

Det första valet till riksdagen med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män genomfördes i september 1921. Att det kunde genomföras var resultatet av en lång kamp med många deltagare som hade pågått ända sedan slutet av 1800-talet.

Men fortfarande vid valet 1921 fanns det grupper som ännu inte var röstberättigade, t ex människor som satt i fängelse eller tog emot fattigunderstöd. Genomförandet av demokratin i Sverige kan bäst beskrivas som en process som pågick under många år och fick sin slutpunkt 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann. Lyssna till denna miniserie med gäster som berättar om intressanta skeenden och avgörande händelser under historiens gång. Du kan läsa mer under respektive avsnitt nedan.

Avsnitt 2 – 13 oktober 2021

"Lång väg till snabbt genombrott"

Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man – en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen.

Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ”Sista akten i rösträttsdramat”.

Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)

Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet)

Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet)

Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet)

Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet)

Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 2: "Lång väg till snabbt genombrott" (pdf)

Första maj-demonstration 1899, Sundsvalls museum.

Bildtext: Första maj-demonstration 1899, Sundsvalls museum. Foto: Okänd

Avsnitt 1 – 15 september 2021

"Kvinnor får röst"

Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev.

En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.

Medverkande: Christina Florin (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)

Speakerröst: Caroline Duke (Riksarkivet)

Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 1: "Kvinnor får röst" (pdf)

-->

Bildkollage bestående av två bilder, till vänster en porträttbild på Signe Bergman och till höger ett brev från Signe Bergman

Bildtext: Porträttbild Signe Bergman Riksdagsbiblioteket, Brev från Signe Bergman foto Emre Olgun Riksarkivet