Bildtext: Riksdagens pressbilder Per Landfors, Västerbottens-Kuriren
Fyra poddavsnitt om när Sverige blev demokratiskt 1918-1921
Arkivpodden presenterar en serie i fyra delar om vägen till den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Följ med på resan!
I avsnitten får vi besök av flera gäster; professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt, professor Torbjörn Nilsson tar oss med på den långa vägen till ett snabbt genombrott och vi får veta mer om rösträttsbegränsningar efter 1921 av docent Fia Sundevall. Serien avslutas med ett samtal tillsammans med professor Catharina Thörn
om arkivens roll och betydelse i det demokratiska samhället idag.
Det första valet till riksdagen med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män genomfördes i september 1921. Att det kunde genomföras var resultatet av en lång kamp med många deltagare som hade pågått ända sedan slutet av 1800-talet.
Men fortfarande vid valet 1921 fanns det grupper som ännu inte var röstberättigade, t ex människor som satt i fängelse eller tog emot fattigunderstöd. Genomförandet av demokratin i Sverige kan bäst beskrivas som en process som pågick under många år och fick sin slutpunkt 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann. Lyssna till denna miniserie med gäster som berättar om intressanta skeenden och avgörande händelser under historiens gång. Du kan läsa mer under respektive avsnitt nedan.
Avsnitt 4 – 17 december 2021
"Arkivens roll i det demokratiska samhället"
Arkiven är en betydelsefull källa för historisk kunskap. Men det går också se att välbevarade och tillgängliga arkiv har en bredare demokratisk funktion i samhället. Tillgången till arkiven kan bidra till att demokratin fördjupas genom bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen.
I detta poddavsnitt diskuterar Catharina Thörn, professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet, arkivens potential för ökat demokratiskt inflytande och berättar om vilken betydelse tillgång till arkiv har i hennes forskning och undervisning. Inte minst diskuteras offentlighetsprincipens betydelse i förhållande till stadsutvecklingsfrågor.
Medverkande: Catharina Thörn (gäst) och Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).
Inspelning och efterbearbetning: Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).
Foto: Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).
Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)
Transkribering av avsnitt 4: "Arkivens roll i det demokratiska samhället" (pdf)
Bildtext: Arkivanvändare tar del av arkivhandlingar i Riksarkivets läsesal.
Avsnitt 3 – 12 november 2021
"Rösträtt för alla?"
Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter 1921 fram till våra dagar.
Under åren 1918-1921 genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september 1921 var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta.
Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann.
Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt.
Medverkande: Fia Sundevall (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet).
Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet).
Bildtext: Riksarkivet Tvåkammarriksdagens arkiv, promemorior rörande motioner 1939.
Foto: Emre Olgun (Riksarkivet).
Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)
Transkribering av avsnitt 3: "Rösträtt för alla?" (pdf)
Bildtext: Riksarkivet Tvåkammarriksdagens arkiv, promemorior rörande motioner 1939. Foto: Emre Olgun (Riksarkivet).
Avsnitt 2 – 13 oktober 2021
"Lång väg till snabbt genombrott"
Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man – en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen.
Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ”Sista akten i rösträttsdramat”.
Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)
Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet)
Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet)
Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet)
Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet)
Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)
Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)
Transkribering av avsnitt 2: "Lång väg till snabbt genombrott" (pdf)
Bildtext: Första maj-demonstration 1899, Sundsvalls museum. Foto: Okänd
Avsnitt 1 – 15 september 2021
"Kvinnor får röst"
Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev.
En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.
Medverkande: Christina Florin (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)
Speakerröst: Caroline Duke (Riksarkivet)
Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)
Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)
Transkribering av avsnitt 1: "Kvinnor får röst" (pdf)
-->
Bildtext: Porträttbild Signe Bergman Riksdagsbiblioteket, Brev från Signe Bergman foto Emre Olgun Riksarkivet
