Lunchföredrag från Riksarkivet

Arkivarien Judit Söderblom berättar om Svenska Emigrantinstitutets verksamhet och samlingar i Utvandrarnas Hus i Växjö. Där finns brev, fotografier, dagböcker och många andra spår och personliga berättelser från de 1,3 miljoner svenskar som utvandrade till Amerika mellan 1850 och 1930.

Kettil Mannerheim, arkivpedagog på Stockholms stadsarkiv, berättar om 1700-talets upproriska väckelserörelse och om några av de människor som fängslades för sin tro och vägran att delta i de kyrkliga ceremonierna.

Konstvetaren Olle Wilson berättar om spännande möten med sitt forskningsmaterial. Han har bland annat intresserat sig för bilkultur och människans förhållande till teknik. Han disputerade 2012 med en avhandling om internationella bensinbolags etablering i Sverige under 1900-talet. Det är upplagt för en nostalgisk åktur!

Vad kan arkiven berätta om folk som gått till sjöss och hur hittar man informationen? Föreläsare är Eva Johansson som har skrivit handboken "Släktforska om sjöfolk".

Brevens värde som källmaterial ligger delvis i dess oftast exakta datering: de ger en inblick i vad en enskild person en enskild dag ville meddela någon annan. På så sätt kan de alltid bidra till vår kunskap om den samtid de skrevs i. Drygt 230 svenska brev från 1523 har bevarats till vår tid. Vilken bild ger de av märkesåret? Riksarkivets Sara Risberg berättar.

I lunchföredraget försöker Roger Axelsson nyansera bilden av kungens barn- och ungdom. Roger har skrivit artikeln ”Frälsemannen Gustav Eriksson (Vasa) – person, familj och nätverk” som är en av de 24 artiklarna i Riksarkivets årsbok ‒ Sverige 1523.

Varför ger Riksarkivet ut en årsbok om Sverige för femhundra år sedan? I föredraget presenterar årsbokens redaktör Claes Gejrot tankarna bakom boken, ger en översiktlig bild av innehållet och pekar på några särskilt intressanta slutsatser och idéer.

I föredraget berättar Petra Nyberg, arkivarie på Riksarkivet i Lund och författare, hur hon har använt arkiven i sitt arbete med debutromanen Missgärningar, en historisk true-crimeroman.

I "Vem kommer med i Svenskt biografiskt lexikon och varför?" från den 24 mars klockan 11.30–12.30 berättade huvudredaktör Åsa Karlsson om hur arbetet går till och vilka personer som tas med i SBL.

Arkivportalen Nuohtti innehåller samiskt arkivmaterial från 32 arkiv, bibliotek och museer i Europa. I lunchföredraget berättar Maria Press, Riksarkivet i Östersund, om arkivportalen och visar exempel. Du får tips på hur du kan söka och vad du kan hitta.

Vill du veta mer om det rika historiska källmaterial som finns i våra svenska arkiv? I föredraget ger Riksarkivets Claes Westling en översikt som visar vilken generös resurs våra ovärderliga arkiv är och tar ett grepp om skilda ämnesområden och berättar om vilka material som återfinns i olika arkiv.

Suppliker, böneskrifter från undersåtar till överheten, är ett material som ännu väntar på sitt stora genombrott. De finns i stora mängder i våra myndighetsarkiv och innehåller önskemål av de mest skilda slag. I föredraget berättar Riksarkivets Linda Oja hur du hittar suppliker, hur de ser ut och vad du kan få ut av dem.

År 1805 upprättades i Sverige en militär topografisk kår, Fältmätningskåren. Den skulle förse krigsmakten, men också det civila samhället, med kartor över riket. I föredraget berättar Maria Gussarsson, universitetslektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, om Fältmätningskåren och deras kartor för krig och fred.

Judisk närvaro och verksamhet har varit mångfacetterad och är väl dokumenterad. I föredraget berättar forskaren Carl Henrik Carlsson om hur du kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv.

Arkiven efter de svenska järnbruken är användbara bland annat som källor till lokal-, teknik- och släkthistoria. I föredraget ger Anders Nordebring en exposé över vad ett bruksarkiv kan innehålla och vad en hembygdshistoriker eller släktforskare kan förvänta sig att hitta där.

Vad kan medicinska recept säga om livet i Karl XII:s Drabantkår?

Ett stort antal recept från Karl XII:s tid kastar nytt ljus över arméns läkemedelsterapi och förskrivningsmönster ända ner på individnivå under Stormaktstidens sista decennium. Genom en omfattande arkivforskning gällande Karl XII:s Drabantkår bidrar Stefan Ingesson med nya perspektiv och mera inträngande detaljer på området i föredraget.

En bouppteckning kan berätta mycket om en människas liv och leverne, till nytta och nöje för dig som forskar om personer, ting, pengar och annat smått och gott. I föredraget berättar Carita Rösler om vad du kan hitta och hur du hittar det.

Det medeltida Sverige är en vetenskaplig bokserie som visar var medeltidens gårdar, torp och städer var belägna och vilka som ägde jorden. Du som inte har möjlighet att gå till det ofta svårtillgängliga originalmaterialet (otryckta källor på latin och fornsvenska) kan med hjälp av Det medeltida Sverige på egen hand undersöka din hembygds äldre historia.

I föredraget berättar Hanna Källström lite om hur Det medeltida Sverige (DMS) jobbar och ger exempel från hennes senaste bok (DMS 1:11 Uppland: Lagunda och Åsunda härader samt Enköpings stad) som kom ut förra året.

I Digitala forskarsalen kan du ta del av kyrkböcker, kartor, skattelängder, militära rullor, bouppteckningar, lagfartsregister, fotografier med mera. Det finns cirka 65,5 miljoner inskannade arkivhandlingar och flera databaser. I föredraget berättar Mariia Mähler om hur du söker och vad du kan hitta.

Riksarkivet har sedan början av 2020 drivit ett projekt där tillämpningar av artificiell intelligens i kombination med medborgarforskning leder till att handskrivna arkiv transkriberas, vilket gör dem lättare att använda och söka i. Metoden har prövats på ett arkivmaterial från Göteborgs poliskammare från 1865 till 1903. Materialet innehåller bland annat cirka 100 000 personnamn och har inte tidigare varit tillgängligt digitalt eller sökbart i fritext.

I föredraget berättar arkivarie Karl-Magnus Johansson om projektet, den intressanta metoden och ger exempel från det spännande arkivmaterialet.

I arkiv efter statliga myndigheter går det att hitta en mängd information om fastigheter, men inte lika mycket information om själva byggnaderna. Mona Bergman berättar framför allt om de fastighetshandlingar man kan hitta i domstolsarkiven och i inskrivningsdomarnas och inskrivningsmyndigheternas arkiv.

Domstolsarkiven är ett av våra finaste källmaterial - både för släkt- och hembygdsforskare, skolan och yrkesforskare. Sällan kommer man närmare historiens människor än i domstolens innehållsrika arkiv. Claes Westling berättar om domstolsforskning som är ett av hans specialområden.