Vad var det som bergsmannen Jacob Larsson ställt till med i Nora kyrka söndagen den 7 mars 1762, som fick honom avsatt som kyrkvärd och avstängd från nattvarden i två års tid? Jo, han som representerade bergsförsamlingen hade med sin kollekthåv trängt sig före stadsförsamlingens håvbärare. Detta tilltag ledde till rannsakningar inför både kyrkoråd och kämnärsrätt och ända uppe i hovrätten.
Mars månads dokument utgörs av kyrkorådsprotokollet från Nora bergsförsamling den 8 april 1762 och visar hur Jacob Larsson försvarade sig ”med stor djerfhet, effronterie [fräckhet] och sidwördnad [brist på respekt]”.
Den som är nyfiken på vad som låg bakom Jacob Larssons agerande, och hur det kom sig att reaktionerna blev så starka, kan läsa den senaste årgången av Bergslagshistoria. En av artiklarna där ägnas helt åt Jacob Larsson, den trotsige håvbäraren i Nora.
Bland andra teman i Bergslagshistoria 2013 hittar man en analys av hur en brukspatrons herrgård kunde utformas och inredas för att manifestera makt och status samt en undersökning av resurserna i fattigare brukshushåll. Vidare skildras historien om Köpings mekaniska verkstad, gruvor som konstnärliga motiv och ortnamn med anknytning till bergsbruk.
Månadens dokument från Landsarkivet i Uppsala mars 2014
Nora bergsförsamling K I:1
Visa alla månadens dokument
