Bouppteckningar

Den här månadens arkivtips har till uppgift att belysa såväl äldre som yngre bouppteckningar. För många släktforskare är kanske bouppteckningen en uppskattad handling i arbetet. Med 1734 års lag blev bouppteckning obligatorisk efter dödsfall. Inom fyra månader efter dödstillfället skulle bouppteckningen lämnas in till respektive häradsrätt. Det finns även ännu äldre bouppteckningar som härrör från mitten av 1600-talet, i dessa fall var det dock oftast av praktisk betydelse som en bouppteckning upprättades och inte på grund av lagtvång. Trots ett mycket omfattande bouppteckningsmaterial finns dock en hel del luckor, och som orsak härtill kan nämnas fattigdom då boets behållning inte räckte till att täcka uppteckningskostnaderna. Men även yttre faktorer såsom brand och vattenskador kan ha förstört handlingarna. Det finns beräkningar som säger att 50 procent av de avlidna fick sina bouppteckningar upprättade, dessutom gjordes ofta bara bouppteckning efter den ene av makarna.

Vad får man fram för uppgifter ur en bouppteckning?

Förutom uppgifter om dödsbodelägarna (namn och ibland hemvist), dvs. änkan/änkemannen barnen eller närmast anhörig, så får man en bra bild över hur hemmet såg ut under en viss tid. Här förekommer noga specificerat föremål efter föremål kläder, redskap, husgeråd av olika slag, kreatur samt om man betalt sin ålagda fattigprocent (en form av skatt) eller ej.

Yngre bouppteckningar från 1971 och framåt kännetecknas av att lösöret i regel bara redovisas summariskt medan skulder och ekonomiska tillgångar redovisas noggrant. Det förekommer även en hel del bilagor såsom testamente, äktenskapsförord, arvsavståenden m.m. När det gäller dödsbodelägarna finns oftast såväl personnummer som dåvarande adress nedtecknat.

Sökning

Bouppteckningar fram till 1899 är i regel registrerade (finns dock undantag) och finns i särskilda register antingen i bokform, pärm eller kortregister. För att kunna hitta önskad bouppteckning bör man känna till, förutom namnet, den avlidnes dödsdatum och vilken församling han eller hon tillhörde vid dödstillfället. Bouppteckningar sorterar i princip alltid under volymsignum F inom respektive häradsrätt, rådhusrätt eller tingsrätt. När det gäller sökning efter yngre bouppteckningar (1971-2001) behövs även personnummer på den avlidne, här kan man sedan leta bland de så kallade stegarna som tar upp arvskatten (volymsignum A). Bland stegarna återfinns sedan nummer och datum för inregistreringen av bouppteckningen.

Stefan Ingesson

Se fler Månadens dokument och kartor